Den GNU/Linux baserade distributionen CRUX, är på god väg till att bli stabil.
Häromdagen utannoserades (Thu Dec 11 18:22:56 CET 2008) att CRUX 2.5-rc2, nu finns som en iso.

CRUX beskrivs som en källkodsdistribution, när det inte tillhandahålls binärer, utan källkod och ett buildsystem (ports, buildscript).
Det är altså pakethanteringssystemet, vilket hanterar nedladdning och uppgradering.

Även om det givetvis går bra, till att skriva sina egna script och kompilera (bygga) källkoden, till en fungerande binär för installation.
Är det den “community” vilken omger distributionen, som tillhandahåller och underhåller, både distributionen och paketen.
De ligger i ports katalogen, som olika buildscript.
Buildscripten talar om var källkoden finns, pakethanteraren laddar ned denna och bygger efter den mall, som ett buildscript är.

En mer utförlig beskrivning, finns i manualen.
Nu är den för CRUX 2.4, men bör vara giltig även för CRUX 2.5.

Sedan den 10/12-08, är nu Slackware 12.2, släppt som skarp version.
Slackware GNU/Linux är den nu älsta distributionen, vilken fortfarande är under utveckling. Communityn runt Slackware, är fortfarande stor.
Den svenska Slackware communityn, sammlas runt forumet på Slackware.se.
Samt runt den Wiki, där medlemmarna skriver dokumentation och annat rellaterat.

Pingar även intressant.

Bloggar om:

Slackware, CRUX, Fri programvara, Fri Källkod, Öppen Källkod, Datorer, Internet.

Intresant artikel på [IDG] IDG intervjuar svenska F/OSS-communityn.
Först ut är Daniel Stenberg, mer känd för curl och libcurl.

Det är bra när framträdande personer, för den svenska F/OSS-communityn syns i svensk media. Annars brukar det vara rätt så tyst, på den fronten.
Det är ju på det viset, att vi faktiskt finns. Om inte direkt framträdande i media, vilka företrädesvis belyser mer internationella personligheter.

För en något bredare översikt, kan Svenska FOSS-nätet, vara till en viss hjälp.
Den är tänkt till att länka mot webbplatser, vilka har Fri och Öppen källkods-programvara gemensamt.
Givetvis går det till att delta, med sin egen webbplats.
Lägg in den kodsnutt, vilket finns på Svenska FOSS-nätets egen webbplats. Meddela sedan nätverket, att du vill delta.

Läs även andra bloggares åsikter om:

Svenska Linuxföreningen, Svenska FOSS-nätet, Fri källkod, Öppen källkod

Detta eviga tjat om paketformat, installation och upgradering. [IDG]
Det senaste nu är PackageKit, vilket tydligen skall underlätta för utvecklare och systemintegratörer.
PackageKit är ett D-Bus abstraktionslager, vilken ska vara plattformsoberoende.
En kort videosnutt om PackageKit och utvecklaren Richard Hughes, som arbetar för Red Hat.
PackageKit ska ses som ett grafiskt verktyg (GUI), för att ena de olika paketformaten och de pakethanterare, vilket de olika distributionerna använder sig av.
Distributionerna; Red Hat, OpenSUSE, Mandriva, rPath, Foresight Linux, Pardus och Fedora, deltar redan i utvecklingsarbetet.

Varför man som utvecklare eller administratör, inte skulle behöva någon kunskap över de system, vilket används är svårt att lista ut.
Det är inte direkt svårt att hantera olika pakethanterare, eller skriva program för att bygga från källkod.
Har skrivit en del för eget bruk, vilka även är publicerade för nedladdning.
En annan betydligt större är SlackBuilds.org.

Varför måste den osäkrare metoden för leverans av enbart färdiga binärer, när det går utmärkt med källkod och script.
Den som byggt paketet för leverans, har garanterat inte samma komposition av mjukvara, som den en användare har.
Vilket ökar risken för konfliktande beroenden, vilket drastiskt minskas med en egen källkodsinstallation.
Där även en inspektion av källkodspaketet, är att föredra innan installation. Det i sig ger en ökad säkerhet, vid installation och uppgradering.
En minskad kunskapsnivå, kan aldrig lösa pakethanteringens problematik.

Bloggar om:

datorer. öppen källkod.
fri programvara. linux.
it. slackware.
datorer.

Det går framåt för fri- och öppen källkod, när Kalmar läns kommuner och landstinget, Rekomenderas till att gå över till öppna format som OpenOffice.
Såg den nyheten via Buddy Jesus blogg.
OpenOffice v3.0 slår rekord i antalet nerladdningar.

PC World is reporting that over 3 million downloads were recorded in the first week alone”.

OpenOffice har stöd för microsofts OOXML-format, övriga dokumentformat från Microsoft.
Det som är att föredra är det nativa formatet ODF, som nu även SIS
godkänner (SS-ISO/IEC 26300:2008), som en standard.

This document defines an XML shema for office applications and its semantics.
The schema is suitable for office documents, including text documents, spreadsheets, charts and graphical documents
like drawings or presentations, but is not restricted to these kinds of documents.
The schema provides for high-level information suitable for editing documents.
It defines suitable XML structures for office documents and is friendly to transformations using XSLT or similar XML-based tools.

Det är goda nyheter för oss, vilka står för frihet, öppenhet och standarder, vilka fungerar oavsett plattformen som används.
Förhoppningsvis kommer det att öppna nya dörrar, för de vilka fria plattformar som Ubuntu och Slackware, är plattformar vilket det ska satsas på, för en bättre, säkrare, kostnadseffektiv IT-miljö och användarvänlighet.

Bloggar om:

datorer. öppen källkod.
fri programvara. linux.
it. opensweden.
ubuntu. slackware.
datorer.

LSB 4 skapar en del diskussion, om vilket paket format som är att föredra. För min del är det en ickefråga, när källkoden alltid finns tillgänglig. Vilket innebär att samtliga distributioner. Trots olika paketformat, kan leverera samma paket. Eller så kan man göra det, på egen hand.

Så det som sägs, om att det ‘måste’, vara ett och samma format. Har egentligen. Inte så mycket att komma med.
De säger att det är till för att stoppa splittringen, Men det är snare något positivt, enligt Marcus Rejås.
Välkänd inom rörelsen, för fri- och öppen källkod.

“Det som får mig att skriva detta är att när jag läser kommentarer och liknande så verkar det som om många missat den styrka som finns i fri programvara vad gäller spridning av den. I någon av artiklarna står det att det är betungande för utvecklarna att anpassa sina program till flera olika distributioner. Detta förbiser helt det sätt på vilket de flesta fria program sprids.”

Håller med i det positiva, med olika paketformat. När det driver utvecklingen framåt.
Diversifieringen är något positivt och bra, för den fria- öppna källkoden.