Många säger att 2009 verkar bli året då Linux på stor front börjar ta fart på skrivbordet. Genom försäljningen av Netbooks har många fler Linuxdatorer sålts under 2008 än någonsin tidigare.

Linux har än så länge en begränsad marknadsandel men då värsta konkurrenten haft ett dåligt år så finns alla möjligheter för Linux att växa ännu mera under 2009. Procentuellt växte Linux mest av alla på skrivbordet så momentumet för Linux på skrivbordet är fortsatt stark. En ökning av marknadsandelarna på 1%-enhet under 2009 kräver inte mycket för att uppnå samtidigt som det vore en bra ökning procentuellt för Linux på skrivbordet. Att kalla 2009 Linux år på skrivbordet handlar inte om att det då kommer bli dominerande för det tar det många år tills det kan bli men däremot så kan Linux under 2009 nå den kritiska massan som gör att det ses som ett riktigt alternativ på skrivbordet i det stora folklagret. Lyckas det så blir 2009 Linux år på skrivbordet.

Ha ett gott nytt Linuxår.

Anders Lindbäck

PS Har ändrat konfigureringen så att det nu krävs inloggad med konto hos Linuxföreningen för att skriva kommentar till bloggen. Tyvärr får bloggen en del spam från ‘läkemedelsförsäljare’ så för att slippa ägna 5 minuter per dag att ta bort dem så tvingas alla som vill kommentera bloggen att logga in med sitt konto i Linuxföreningen för att kunna kommentera.

Den svenska spelutredningen presenterade nyss sitt förslag på hur spel och dobbel i Sverige skall vara. De har valt en licenseiringmodell där endast de bolag som har tillstånd av en svenska tillståndsmyndighet får verka i Sverige. Men det värsta är att alla bolag som inte har tillstånd i Sverige kommer att utsättas för censur. Spelutredningen vill införa ett förbud för alla ISPer att förmedla kommunikation med spelsidor som inte är licensierade i Sverige.

Tillståndsmyndigheten skall tillhandahålla en lista över de webbadresser och webbplatser på nätet där spel förekommer och som ISPer måste stoppa kommunikationen med - en ren censur av Internet.

Det bryter mot EUs målsättning om en inre marknad när Sverige blockerar webbsiter från EU med licenser i annat EU-land men inte i Sverige. Så där kommer EU att smälla Sverige på fingrarna.

Tyvärr är detta inte första gången som folk förordat censur av Internet och förmodligen blir det inte den sista. Får hoppas att förslaget inte går igenom. För har man väl fått igång lagstiftning om censur så är det tyvärr väldigt enkelt att fler och fler webbplatser blir censuerade.

PS Computer Sweden tar upp att spelutredaren inser att förslaget är kontroversiellt

I den nu mycket infekterade debatten, om upphovsrätt och fildelning, kan det konstateras att även storföretag, konsekvent bryter mot den upphovsrätt, vilket de troligen tycker är viktigt att upprätthålla.
Det är mot Cisco, som nu FSF har lämnat in en stämningsansökan, för brott mot GPL.
Både [LJ] och Harald Welte, skriver om den saken.

Harald Welte är den som förestår upprätthållandet av GNU/GPL, inom EU området.

Citat Harald Welte:

“At gpl-violations.org, we had our fair share of dealing with Cisco (and particularly Linksys, a Cisco division).
Never we have received any entirely satisfactory response. Sure, when you notify them of some GPL infringement,
they will take some steps here and there. But in all those years, I have not seen a case where there was a thorough response.
Whatever was disclosed as ‘GPL source’ was incomplete, didn’t compile, and with the next firmware release there was again no
source code for that new release. And then came the next product, sourced-in from a different OEM, and the entire process had
to re-start from scratch”.

Linux Journal tycker att det är bra när brott mot GPL, äntligen belyses betydligt bättre.

Citat LJ:

“Many sceptics were convinced that as free software spread out beyond hackers into the general computing sector the rigorous
GNU GPL licence would gradually be replaced by more accommodating - meaning weaker - forms, since it was “obvious”
that its unbending rules were too strict for widespread use.
In fact, the GPL has grown in importance, until today it is probably fair to say that it underpins most of the
free software world, including enterprise applications.
This makes any violation of its terms particularly worrying, because if left unchallenged, it threatens to undermine
the entire ecosystem”.

När det annars riskerar hela det ekosystem, vilket utgör basen för hela branschen, runt Fri- Öppen Källkod och programvara.

GPL är mycket enkelt att följa, när det i praktiken inte kostar något, att följa den. Men likväl “sliras” det på att följa avtalet.
Det är ett giltigt avtal, som alla andra upphovsrättslicenser. Fast betydligt bättre, när det gynnar samtliga parter.
Det är frihet under ansvar, att utveckla under GPL licensen.

De fyra friheterna:

• Frihet 0: The freedom to run the program, for any purpose.
• Frihet 1: The freedom to study how the program works, and adapt it to your needs. Access to the source code is a precondition for this.
• Frihet 2: The freedom to redistribute copies so you can help your neighbor.
• Frihet 3: The freedom to improve the program, and release your improvements (and modified versions in general) to the public, so that the whole community benefits. Access to the source code is a precondition for this.

Intressant nog borde det således inte vara några problem, för något företag eller organisation, att följa licensen.
Framför allt när fri- öppen källkod och programvara, är på god väg till att bli ryggraden inom offentlig sektor. När nu Verva har godkänt systemet, för offentlig upphandling.

Citat Verva:

“Syftet med policyn är att bidra till minskat leverantörsberoende och ökad konkurrens samt därigenom bättre villkor och högre
kvalitet på produkter och stödjande tjänster”.

“Programvara utvecklad och licensierad som öppen källkod ska bedömas konkurrensneutralt, det vill säga på samma likvärdiga
grunder som proprietära produkter”.

“Öppen programvara ska alltid beaktas där så är relevant”.

“Öppen programvara ska vara ett likvärdigt alternativ för offentlig förvaltning att anskaffa i jämförelse med
proprietär programvara. Det viktiga är vilken programvara som ger mest värde för pengarna i en given situation”.

Det är en synnerligen olycklig situation, att det drabbar just upphovsrätten, när det inte finns någon anledning, till att bryta mot den.
Som det står i de fyra friheterna, ärvs i praktiken upphovsrätten, under vissa förutsättningar. Nämligen den att ge tillbaka till dem, vilka har just upphovsrätten.
Det är därför tämligen obegripligt, när företag beter sig på ett sådant sätt. De skadar inte enbart sig själva, utan även sin egen marknad och industri.

Bloggar om:

Upphovsrätt, GPL, Fri Programvara, Fri Källkod, Öppen Källkod, Cisco, Linux, Svenska Linuxföreningen.

Seminarie om Telekompaketet

Inbjudan till seminarium om upphovsrätten i telekompaketet.

Med anledning av infrastrukturminister Åsa Torstenssons löfte att agera kraftfullt mot “förslag som innebär att människor i Sverige på ett rättsosäkert sätt riskerar att förlora sin anslutning till Internet” inbjuds till seminarium om upphovsrätten i telekompaketet.

Bakgrund:

När kommissionen presenterade telekompaketet 13 november 2007 var förväntningarna från upphovsrättsindustrin höga: Äntligen skulle piratproblemen lösas genom att informera konsumenter om konsekvenserna av piratkopiering samtidigt som internetleverantörerna ålades att skriva in dessa konsekvenser i sina kundavtal. Kommissionens förslag skulle göra detta möjligt.

När parlamentet röstade om telekompaketet den 24 september 2008 var förväntningarna från internetaktivister och delar av internetindustrin höga: Äntligen skulle medborgarnas rättigheter sättas i första rummet samtidigt som frågan om eventuell avstängning från Internet slutligen blev en angelägenhet för rättsväsendet. Det antagna ändringsförslaget 166 från vänsterpartiets europaparlamentariker Eva-Britt Svensson skulle göra detta möjligt.

Den 27 november ska rådet bestämma vilket intresse medlemsländerna vill sätta i första rummet. Den 21 november ska Åsa Torstensson berätta för EU-nämnden hur hon tänker agera i rådet för att garantera att medborgares anslutning till Internet inte kan stängas av på ett rättsosäkert sätt.

Situationen har nyligt komplicerats av att kommissionen den 7 november la fram ett nytt förslag som är tänkt att vara en kompromiss mellan europaparlamentet och rådet. Detta alltså under pågående förhandlingar.

Syfte:

Det här seminariet är avsett att dels öka förståelsen för hur medborgares tillgång till Internet och internetleverantörers ansvar för innehållet på Internet kan komma att påverkas av telekompaketet, och dels öka förståelsen för vilka möjligheter Torstensson har att begära sitt ställningstagande som en B-punkt på rådets dagordning den 27 november.

Tid: onsdag 19 november 2008 kl. 10:00 - 11:30
Plats: Sveriges Riksdag, Riksdagshuset östra, Riksgatan 2, lokal RÖ2-mittpolen

Prel. program:

10:00 Jacob Johnson, riksdagsledamot (v) och ledamot av EU-nämnden hälsar välkommen

10:10 Mikael von Otter, IT&Telekomföretagen

10:20 Jon Karlung, Bahnhof

10:30 Christina Wainikka, Wainikkas Innovationsbyrå

10:40 Magnus Öberg, The Swedish Model

10:50 Erik Josefsson, internetaktivist

11.00 Paneldiskussion

11:30 Avslutning

Obligatotrisk anmälan till: jacob.johnson@riksdagen.se
Frågor: Jacob Johnson, 08 - 786 46 63, 070 - 205 29 47

Seminariet är kostnadsfritt.
Obs: medtag legitimation för riksdagens säkerhetskontroll.

Välkomna!

Jacob Johnson, Riksdagsledamot (v)
EU-nämnden & ers. i Miljö- och jordbruksutskottet
Riksdagen 100 12 Stockholm
08 - 786 46 63, 070 - 205 29 47
jacob.johnson@riksdagen.se

Besök gärna min blogg:
http://jacob.johnson.riksdagsvanstern.org/

Bloggar om:

politik. ipred1. telekompaketet.

I dagens Computer Sweden uttalar sig Malin Forsman, advokat på Advokatfirman Westermark Anjou, om att stängd källkod med licensavgifter ger bäst kvalité på koden.

“Det krävs en morot för att man ska anstränga sig ordentligt. Om den stora inkomstkällan står och faller med kvaliteten på koden tror jag att man anstränger sig mer”

Men kan man avgöra kvaliten på koden om man inte kan se den? Det enda du kan prova är ju om programmet klarar sin uppgift. Skriver du dålig källkod i ett öppet projekt kommer det att märkas och du tvingas rätta till den.

Att öppna program ofta är gratis betyder inte samtidigt att man inte kan tänka på källkoden, som Malin Forsman anser. Är programmet dåligt spelar det ingen roll hur mycket du försöker sälja support, ingen vill ju ha det ändå. Allt utgår från mjukvaran. Dessutom har kunden möjligheten att gå till en annan leverantör om man hamnar i den situationen att nuvarande leverantör inte håller måttet. Det är inte lika lätt, om ens möjligt, med stängd programvara.

Jag håller på alla sätt och vis med uttalandet från Anders Liling, vd på Redpill.

“Jag tycker att påståendet om att stängd kod ger bättre kvalitet är helt fel, det är tvärtom. Öppna program är byggda för att användas, inte för att säljas. Kvalitet är en grundbult.”

Roligt är dessutom att en av fördelarna med stängd källkod enligt Malin Forsman är säkerhetsuppdateringar. Som exempel nämner hon Microsoft med snabba åtgärdsplaner när varumärket står på spel. Samtidigt kan man på Computer Sweden läsa att Microsoft täpper till sju år gammalt säkerhetshål. Mycket snabba åtgärder.

Med öppen källkod kan och får vem som helst gå in och rätta till eventuella fel och brister, även om leverantören för länge sedan har försvunnit. Med stängd källkod kan du bara sitta och vänta på att leverantören åtgärdar problemet. Och vill du inte engagera dig själv i det kan du vänta på att din favoritdistribution implementerat fixen och pushar ut den, precis på samma sätt som Microsoft gör.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om fri programvara, linux, öppen källkod

Det handlar mycket om IPRED nu. Det bloggas och skrivs artiklar i Aftonbladet, Svenska Dagbladet med flera om bloggstormen. Svenska Linuxföreningen lämnade ett kritiskt svar på remissen DS2007:19 för cirka ett år sedan.

Ni kan läsa det på http://se.linux.org/om/remiss/ds2007-19/svar-remiss-ds200719.odt. Läs gärna hela svaret, men sammanfattningen lyder:

 ”För att immaterialrätten skall fungera tillfredställande krävs det balans mellan rättighetsinnehavarnas rättigheter på ena sidan och samhällets och dess medborgares rättigheter på andra sidan. Staten kan och får inte införa lagstiftning som leder till att rätten till ekonomisk ersättning står över medborgarnas rättigheter. Rätten till ersättning och rätten till beivrandet av intrång bör därför läggas på en nivå där efterlevnanden av dessa inte inskränker på medborgarnas rättigheter.

Immateriallagstiftningens ekonomiska rättigheter är något staten ger personer så att de skall kunna få ekonomisk ersättning för arbete de gör för att skapa verk, patent osv. Svenska Linuxföreningen anser att det inte finns skäl till att införa restriktioner på medborgarnas frihet bara för att garantera immaterialrättsinnehavare de ekonomiska fördelar samhället ger dem. Innehavare får helt enkelt acceptera att det inte går att få 100% av den potentiella ekonomiska ersättningen, utan att icke-kommersiell användning av t.ex. patent upphovskyddade verk osv skall vara fri. Man måste ha en lagstiftning där de olika grupperna i samhällets vågskålar väger lika tungt och ingen får övervikt över den andra. Den lagstiftning som finns idag anser Svenska Linuxföreningen i mångt och mycket räcker för att beivra de intrång som sker och uppfyller redan idag på många punkter direktivets skrivningar. ”

För övrigt kan vi konstatera att fildelning sker dagligen i stor skala och fullt lagligt. Det är ju det som är meningen med FOSS (Free and Open Source Software).

Svenska Linuxföreningen har skapat Svensk FOSS nätet för att binda samman alla svenska webbplatser ägnade åt fri och öppen programvara.

Det hela går ut på att sätta en liten meny överst på varje webbplats där man kan nå alla andra webbplatserna i nätverket.

För att se hur det ser ut så kan man besöka Svenska Linuxföreningens hemsida och se den meny som ligger överst på sidan med länkar till andra webbplatser fokuserade på FOSS - meningen är att försöka länka samman alla betydelsefulla svenska FOSS-webbplatserna för att göra det enkelt för någon som hittar till en av dem att hitta till alla andra.

För närvarande är det under utbyggnad och även om vi redan har ett antal webbplatser med i nätverket så tar vi självklart emot fler webbplatser. Du får gärna be dina favorit FOSS webbplatser i Sverige att gå med i Svenska FOSS-nätet. På varje medverkande webbplats finns en länk till FOSS-nätets webbplats där det beskrivs hur man går med i Svenska FOSS-nätet.

Slå upp Computer Sweden från fredagen den 24 oktober så finns på sidan 11 en artikel, “Enklare Linux blir mindre nördigare” där Linuxföreningen nämns och jag kommer med uttalanden om Linux. Artikeln finns även på http://computersweden.idg.se/2.2683/1.187714/enklare-linux-blir-mindre-nordigt

Tidningen tar upp en ny ljusnande framtid för Linux. Det började i juni med att netbooks började säljas i Sverige. För första gången så säljer vanliga elektronikaffärer Linuxdatorer i stor skala och det ser ut att vara en trend som kommer att fortsätta och växa. På netbooks är Linux konkurrenskraftig och personligen hoppas jag att det kommer smitta av sig på vanliga bordsdatorer så att fler Linuxdatorer säljs till allmänheten.

Detär en liten revolution att Linux äntligen blivit så etablerat att det numera går att sälja i vanliga elektronikaffärer.

Framtiden för Linux fortsätter att se ljus ut och Linux fortsätter sakta men säkert att ta marknadsandelar från andra operativsystem. Samtidigt så innebär detta att Linuxföreningen faktiskt måste anpassa sig för en lite ändrad verksamhet. Förut så var de flesta Linuxanvändare och därmed medlemmar rätt teknikkunniga - eller hade support av kunniga - men nu blir det nya Linuxanvändare utan någon större teknisk kunskap.

Jag ser det som att Linuxföreningen måste börja tänka på att göra aktiviteter som riktar sig mot mera mindre tekniskt kunniga för att sprida enklare förståelse för hur Linux fungerar för alla nykomlingar till IT i allmänhet och Linux i synnerhet.

Det blir en ny och spännande utmaning för föreningen. Någon med förslag på vad föreningen kan göra för att nå de nya Linuxanvändarna ?

/Anders Lindbäck Ordförande

Enligt [IDG] ska svenska kommuner nu gå över till OpenOffice.org.

“Sparar miljoner

Kommunledningskontoret i Alingsås har räknat ut att det skulle kosta 1,3 Miljoner kronor att uppgradera användarna i kommunens administrativa nät till Office 2007. Kostnaden för skoldatorerna beräknas uppgå till en halv miljon kronor. Ovanpå det kommer kostnad för utbildning.”

OpenOffice.org är den fria kontorssviten och en utmanare till Microsoft Office. Först ut på banan är Alingsås. Stockholm genomförde en kostnadsberäkning under 2006, med mycket stora kostnadsbesparingar till OpenOffices fördel.

Etiketter:

ekonomi. openoffice.org. openoffice.
datorer. fri programvara. öppen källkod. kommuner.

Nu har vi firat Software Freedom Day i Stockholm! Dagen firas över hela världen är till för att undervisa allmänheten om fördelarna med att använda fri och öppen programvara i undervisning, hos myndigheter, hemma och på företagen.

Bilder finns på http://geraner.vox.com/library/photos/ och http://sunkth.wordpress.com/2008/09/20/software-freedom-day-2008-stockholm/!

Elva personer från Svenska Linuxföreningen, Föreningen Ubuntu Sverige samt Sun/KTH samlades på Sergels Torg för utdelning av informationsblad, cd-skivor, påsar, pennor och annat.

Bland annat lade vi ut cdskivor och informationsblad hos några databutiker. Självklart pratade vi med personalen först. De verkade, precis som vi, tycka att det var alldeles utmärkt med lite information kring Linux och så för nyfikna kunder som gärna vill prova. Vi pratade med en hel del förbipasserande och intresserade och man kan konstatera att intresse finns det. Efter en timme eller två började det sina i lagren.

Lärdomar till nästa år är framförallt bättre samordning. Det var bökigt att vika flygblad med mera på plats, det kan man göra på förhand. Det vore bra med en förberedd “godispåse” med lite skivor och flygblad med mera som man kan ge ut. Dessutom borde vi ha många fler skivor till nästa år så de räcker längre. Vi behöver också en engelsk översättning på flygbladen eftersom en hel del engelsktalande kom förbi. Det finns även andra saker som kan förbättras.

Jag vill gärna tacka alla deltagande, men vill särskilt nämna Roger Sinel som fixat en bunt cdskivor med Fedora, Steffen på Ubuntuföreningen som fixat en bunt med Ubuntuskivor samt killarna från KTH som hade med sig en stor kartong fylld med skivor, tshirtar, påsar med mera.

Nu får vi pusta ut, snart är det dags för FSCONS och sen dröjer det inte länge förrän det är september igen och ett nytt Software Freedom Day.