Här kommer några bilder från vårt möte idag.

Från vänster - Mattias Friman, Jens Odsvall, Anders Lindbäck, Jens Hjalmarsson, Alexander Nordström, Roger Sinel, Sverker Nilsson.

Många säger att 2009 verkar bli året då Linux på stor front börjar ta fart på skrivbordet. Genom försäljningen av Netbooks har många fler Linuxdatorer sålts under 2008 än någonsin tidigare.

Linux har än så länge en begränsad marknadsandel men då värsta konkurrenten haft ett dåligt år så finns alla möjligheter för Linux att växa ännu mera under 2009. Procentuellt växte Linux mest av alla på skrivbordet så momentumet för Linux på skrivbordet är fortsatt stark. En ökning av marknadsandelarna på 1%-enhet under 2009 kräver inte mycket för att uppnå samtidigt som det vore en bra ökning procentuellt för Linux på skrivbordet. Att kalla 2009 Linux år på skrivbordet handlar inte om att det då kommer bli dominerande för det tar det många år tills det kan bli men däremot så kan Linux under 2009 nå den kritiska massan som gör att det ses som ett riktigt alternativ på skrivbordet i det stora folklagret. Lyckas det så blir 2009 Linux år på skrivbordet.

Ha ett gott nytt Linuxår.

Anders Lindbäck

PS Har ändrat konfigureringen så att det nu krävs inloggad med konto hos Linuxföreningen för att skriva kommentar till bloggen. Tyvärr får bloggen en del spam från ‘läkemedelsförsäljare’ så för att slippa ägna 5 minuter per dag att ta bort dem så tvingas alla som vill kommentera bloggen att logga in med sitt konto i Linuxföreningen för att kunna kommentera.

Det handlar mycket om IPRED nu. Det bloggas och skrivs artiklar i Aftonbladet, Svenska Dagbladet med flera om bloggstormen. Svenska Linuxföreningen lämnade ett kritiskt svar på remissen DS2007:19 för cirka ett år sedan.

Ni kan läsa det på http://se.linux.org/om/remiss/ds2007-19/svar-remiss-ds200719.odt. Läs gärna hela svaret, men sammanfattningen lyder:

 ”För att immaterialrätten skall fungera tillfredställande krävs det balans mellan rättighetsinnehavarnas rättigheter på ena sidan och samhällets och dess medborgares rättigheter på andra sidan. Staten kan och får inte införa lagstiftning som leder till att rätten till ekonomisk ersättning står över medborgarnas rättigheter. Rätten till ersättning och rätten till beivrandet av intrång bör därför läggas på en nivå där efterlevnanden av dessa inte inskränker på medborgarnas rättigheter.

Immateriallagstiftningens ekonomiska rättigheter är något staten ger personer så att de skall kunna få ekonomisk ersättning för arbete de gör för att skapa verk, patent osv. Svenska Linuxföreningen anser att det inte finns skäl till att införa restriktioner på medborgarnas frihet bara för att garantera immaterialrättsinnehavare de ekonomiska fördelar samhället ger dem. Innehavare får helt enkelt acceptera att det inte går att få 100% av den potentiella ekonomiska ersättningen, utan att icke-kommersiell användning av t.ex. patent upphovskyddade verk osv skall vara fri. Man måste ha en lagstiftning där de olika grupperna i samhällets vågskålar väger lika tungt och ingen får övervikt över den andra. Den lagstiftning som finns idag anser Svenska Linuxföreningen i mångt och mycket räcker för att beivra de intrång som sker och uppfyller redan idag på många punkter direktivets skrivningar. ”

För övrigt kan vi konstatera att fildelning sker dagligen i stor skala och fullt lagligt. Det är ju det som är meningen med FOSS (Free and Open Source Software).

Enligt [IDG] ska svenska kommuner nu gå över till OpenOffice.org.

“Sparar miljoner

Kommunledningskontoret i Alingsås har räknat ut att det skulle kosta 1,3 Miljoner kronor att uppgradera användarna i kommunens administrativa nät till Office 2007. Kostnaden för skoldatorerna beräknas uppgå till en halv miljon kronor. Ovanpå det kommer kostnad för utbildning.”

OpenOffice.org är den fria kontorssviten och en utmanare till Microsoft Office. Först ut på banan är Alingsås. Stockholm genomförde en kostnadsberäkning under 2006, med mycket stora kostnadsbesparingar till OpenOffices fördel.

Etiketter:

ekonomi. openoffice.org. openoffice.
datorer. fri programvara. öppen källkod. kommuner.