I den nu mycket infekterade debatten, om upphovsrätt och fildelning, kan det konstateras att även storföretag, konsekvent bryter mot den upphovsrätt, vilket de troligen tycker är viktigt att upprätthålla.
Det är mot Cisco, som nu FSF har lämnat in en stämningsansökan, för brott mot GPL.
Både [LJ] och Harald Welte, skriver om den saken.

Harald Welte är den som förestår upprätthållandet av GNU/GPL, inom EU området.

Citat Harald Welte:

“At gpl-violations.org, we had our fair share of dealing with Cisco (and particularly Linksys, a Cisco division).
Never we have received any entirely satisfactory response. Sure, when you notify them of some GPL infringement,
they will take some steps here and there. But in all those years, I have not seen a case where there was a thorough response.
Whatever was disclosed as ‘GPL source’ was incomplete, didn’t compile, and with the next firmware release there was again no
source code for that new release. And then came the next product, sourced-in from a different OEM, and the entire process had
to re-start from scratch”.

Linux Journal tycker att det är bra när brott mot GPL, äntligen belyses betydligt bättre.

Citat LJ:

“Many sceptics were convinced that as free software spread out beyond hackers into the general computing sector the rigorous
GNU GPL licence would gradually be replaced by more accommodating - meaning weaker - forms, since it was “obvious”
that its unbending rules were too strict for widespread use.
In fact, the GPL has grown in importance, until today it is probably fair to say that it underpins most of the
free software world, including enterprise applications.
This makes any violation of its terms particularly worrying, because if left unchallenged, it threatens to undermine
the entire ecosystem”.

När det annars riskerar hela det ekosystem, vilket utgör basen för hela branschen, runt Fri- Öppen Källkod och programvara.

GPL är mycket enkelt att följa, när det i praktiken inte kostar något, att följa den. Men likväl “sliras” det på att följa avtalet.
Det är ett giltigt avtal, som alla andra upphovsrättslicenser. Fast betydligt bättre, när det gynnar samtliga parter.
Det är frihet under ansvar, att utveckla under GPL licensen.

De fyra friheterna:

• Frihet 0: The freedom to run the program, for any purpose.
• Frihet 1: The freedom to study how the program works, and adapt it to your needs. Access to the source code is a precondition for this.
• Frihet 2: The freedom to redistribute copies so you can help your neighbor.
• Frihet 3: The freedom to improve the program, and release your improvements (and modified versions in general) to the public, so that the whole community benefits. Access to the source code is a precondition for this.

Intressant nog borde det således inte vara några problem, för något företag eller organisation, att följa licensen.
Framför allt när fri- öppen källkod och programvara, är på god väg till att bli ryggraden inom offentlig sektor. När nu Verva har godkänt systemet, för offentlig upphandling.

Citat Verva:

“Syftet med policyn är att bidra till minskat leverantörsberoende och ökad konkurrens samt därigenom bättre villkor och högre
kvalitet på produkter och stödjande tjänster”.

“Programvara utvecklad och licensierad som öppen källkod ska bedömas konkurrensneutralt, det vill säga på samma likvärdiga
grunder som proprietära produkter”.

“Öppen programvara ska alltid beaktas där så är relevant”.

“Öppen programvara ska vara ett likvärdigt alternativ för offentlig förvaltning att anskaffa i jämförelse med
proprietär programvara. Det viktiga är vilken programvara som ger mest värde för pengarna i en given situation”.

Det är en synnerligen olycklig situation, att det drabbar just upphovsrätten, när det inte finns någon anledning, till att bryta mot den.
Som det står i de fyra friheterna, ärvs i praktiken upphovsrätten, under vissa förutsättningar. Nämligen den att ge tillbaka till dem, vilka har just upphovsrätten.
Det är därför tämligen obegripligt, när företag beter sig på ett sådant sätt. De skadar inte enbart sig själva, utan även sin egen marknad och industri.

Bloggar om:

Upphovsrätt, GPL, Fri Programvara, Fri Källkod, Öppen Källkod, Cisco, Linux, Svenska Linuxföreningen.

I dagens Computer Sweden uttalar sig Malin Forsman, advokat på Advokatfirman Westermark Anjou, om att stängd källkod med licensavgifter ger bäst kvalité på koden.

“Det krävs en morot för att man ska anstränga sig ordentligt. Om den stora inkomstkällan står och faller med kvaliteten på koden tror jag att man anstränger sig mer”

Men kan man avgöra kvaliten på koden om man inte kan se den? Det enda du kan prova är ju om programmet klarar sin uppgift. Skriver du dålig källkod i ett öppet projekt kommer det att märkas och du tvingas rätta till den.

Att öppna program ofta är gratis betyder inte samtidigt att man inte kan tänka på källkoden, som Malin Forsman anser. Är programmet dåligt spelar det ingen roll hur mycket du försöker sälja support, ingen vill ju ha det ändå. Allt utgår från mjukvaran. Dessutom har kunden möjligheten att gå till en annan leverantör om man hamnar i den situationen att nuvarande leverantör inte håller måttet. Det är inte lika lätt, om ens möjligt, med stängd programvara.

Jag håller på alla sätt och vis med uttalandet från Anders Liling, vd på Redpill.

“Jag tycker att påståendet om att stängd kod ger bättre kvalitet är helt fel, det är tvärtom. Öppna program är byggda för att användas, inte för att säljas. Kvalitet är en grundbult.”

Roligt är dessutom att en av fördelarna med stängd källkod enligt Malin Forsman är säkerhetsuppdateringar. Som exempel nämner hon Microsoft med snabba åtgärdsplaner när varumärket står på spel. Samtidigt kan man på Computer Sweden läsa att Microsoft täpper till sju år gammalt säkerhetshål. Mycket snabba åtgärder.

Med öppen källkod kan och får vem som helst gå in och rätta till eventuella fel och brister, även om leverantören för länge sedan har försvunnit. Med stängd källkod kan du bara sitta och vänta på att leverantören åtgärdar problemet. Och vill du inte engagera dig själv i det kan du vänta på att din favoritdistribution implementerat fixen och pushar ut den, precis på samma sätt som Microsoft gör.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om fri programvara, linux, öppen källkod

Fredagen den 24:e oktober till söndag 26:e oktober håller FSFE, Wikimedia och Creative Commons konferensen FSCONS i Göteborg. Själv är jag hemskt sugen på att åka dit. Får se om det är möjligt, det är en bit att åka.

Föreningen planerar att finnas på plats med ett bord, några medlemmar och lite smått och gott. Ingenting är klart än, men det börjar brinna i knutarna.

Det jag personligen finner mest intressant är Bengt Gördéns föreläsning om 10Gbps routing med Linux och Andreas Ericssons föreläsning om Nagios. Båda faller inom mitt intresseområde. Sen är självklart Oscar Swartz keynote “The End of Free Communications?” något som förefaller vara hemskt intressant, särskilt med tanke på den senaste tidens lagar och lagförslag.

Syns vi där? Jag hoppas det. Och om jag ändå inte skulle kunna hoppas jag att du som läser åker dit.

I Storbrittannien så är numera närmare 3 % av alla PC förinstallerade med Linux. En del kommer ifrån att Dell har börjat med att sälja datorer förinstallerade med Linux - vilket får ses som ett tecken på att Linux är ett riktigt alternativ även på skrivborden numera. Den största orsaken till Linux framgång är dock ASUS EEE PC vilket tagit världen med storm och orsakat en skriverier i tidningarna. Dagens Nyheter utnämde nyligen denna Linuxbaserade dator till sin favorit bland enkla små bärbara datorer. Även Aftonbladet tog upp trenden med små billiga datorer.

Linux växer genom att ta marknadsandelar där konkurrenterna inte har något alternativ - Windows Vista har för högt ställda krav på hårdvaran för att ens vara tänkbar i dessa små och billiga bärbara datorer.

Här är Linux kungen idag.